[uppdaterad 18/1-2012] Det har gått över ett år sedan jag skrev den här bloggposten och oj vad jag inte håller med mig själv längre. Det är, tycker jag nu, ingen som helst skillnad på den så kallade sociala medier-bubblan som på andra bubblor. Och inte behöver det betyda att man är fanatisk bara för att man ibland samlas kring en och samma kontext – jag tror att “balans” är förlösande ordet. Är du balanserad i det du gör och tycker är fanatismen långt bort. [/ uppdaterad 18/1-2012]
Jag har funderat på detta med att tillhöra en grupp och därmed lätt låta hela sin person identifiera sig med densamma. Gruppen kan lätt bli till en elastisk bubbla som det blir svårt att slå hål på. Fenomenet finns överallt i samhället, till exempel inom idrott, inom politiken, eller i religiösa sammanhang. Ett undantag, vill jag hävda, är sociala medie-bubblan.
Jag umgås mycket med folk från just den så kallade sociala medie-bubblan. Det är dock oklart vilka som ingår där och vilka de gemensamma referensramarna är. Det jag med någorlunda säkerhet kan säga är att vi alla ser på webben som samhällsförändrande – den sociala digitala webben kommer att ändra hur vi agerar och kommunicerar i framtiden. Frågan huruvida bubblan är elitistisk aktualiseras med jämna mellanrum. Senast det hände mig var på min FB-sida där ett uttryck av ogillande riktades mot den, som uttrycktes, självutnämnda sociala medie-eliten. Fine. Gärna en elit. Gärna en tillåtande bubbla. Däremot ogärna en bubbla med skygglappar.
Att känna tillhörighet med andra människor är något de allra flesta vill göra, och grupptillhörighet kan därmed bli ett fundament som man lätt hänger upp en del av sitt liv på. Jag tror inte att detta är fel – tvärtom. Vi vill alla tillhöra en kontext. Dock – när denna tillhörighet övergår i att bli allt som existerar är det inte bra. När man som utomstående inte “tillåts” ifrågasätta eller vara kritisk frågar jag mig varför.
Det spelar dock ingen roll vad för slags gemenskap du tillhör om den gör dig fanatisk. I detta ingår att anamma samma språkbruk som de andra i gruppen; att försvara det gruppen gör till varje pris; att inte kritiskt kunna granska; att tycka att andra har fel och det vi gör är rätt. Kort sagt: intolerans och skygglappar.
Bubblor kan – är alltså inget givet faktum – hittas bland idrottsfans, inom politiken på kursgårdar eller i religiösa sammanhang. Kort sagt överallt där folk samlas kring en bestämd diskurs. Jag har själv levt i en bubbla i ett nyligen avslutat förhållande. Detta är inte sunt oaktat form av bubbla.
Vad gäller den sociala medie-bubblan är det precis tvärtom. Den övergripande diskursen är just den om den samhällsförändrande digitala sociala webben.
Det är inte vi mot de andra. Det är inte ett gemensamt språkbruk (låt gå för att vi alla rör oss fritt mellan uttryck som SEO och RT). Vi bor här och vi bor där. Vi tål att bli kritiserade. Vi ser att det finns flera sanningar. Och framför allt: Den styr inte våra liv – den berikar livet.a
Pingback: Ulrikas kaffelänkar – 18 januari 2012 | Ulrika Ingemarsdotter