Varför vi inte får blunda för SD:s framfart på webben [uppdaterad]

by Ingemarsdotter on 2010-05-03

Förra veckan publicerde Svenska Dagbladet en artikel med rubriken “SD dominerar sociala medier” (länken till artikeln verkar vara borta, jag har frågat artikelförfattaren @tobias_brandel om varför). Och jag, till skillnad mot många andra, anser att det kan  finnas en viss relevans i den rubriken. Däremot tycker jag inte att SD nödvändigtvis är bra på sociala medier – det är nämligen en helt annan sak.

Sverigedemokraterna är urusla på Sociala medier och Svd fattar ingenting – ungefär så tolkar jag de reaktioner och den bloggdiskussion som har uppstått efter artikeln. Jag har inte, det ska sägas, läst alla blogginlägg i den uppkomna bloggstormen utan endast ett urval. Att SD är bättre i sociala medier, som Gabriel Sundqvist uttalade, torde vara det som rört upp dessa infekterade känslor. Ingenstans läser jag att SvD tar sådan ställning.

Brit Stakston på kommunikationsbyrån JMW har bloggat om artikeln och radar, med rätta, upp påståenden som pekar på att SD inte är duktiga på sociala medier. Även Hampus Brynolf poängterar detta. Brit är dessutom en av de som uttalar sig i artikeln, och hon står där som en tydlig motvikt till Sundqvists uttalande, vilket även Nikke Lindqvist gör.

Ett av de exempel Brit lyfter är varför folk väljer att klicka på “Politiskt inkorrekt” och “Fria nyheter” (jag väljer att inte länka dit), och beror enligt henne på att de publicerar namn på misstänkta brottslingar. Men spelar det egentligen någon roll varför man klickar på länken “helikopterligan” så länge man de facto kommer till en blogg med främlingsfientligt innehåll?

Genom att hamna där kanske X läser vidare, tycker om det som står där – nyfikenhet har med andra ord väckts. Dominoeffekten är uppenbar: en nyfikenhet leder lätt till att man vill veta mer; om andra tycker som “jag” kanske det är okej att ogilla utlänningar; äntligen törs “jag” vädra “mina” åsikter (årminstone på nätet); äh va sjutton “jag” kan lika gärna nämna det för polarna också; coolt det visade sig ju att de tyckte likadant; fan vi börjar bli starka

Jag tycker att många missar det väsentliga med SDs närvaro på nätet: Det handlar inte om huruvida de gör rätt eller fel vid  användandet av digitala medier – utan om hur många nya röster de värvar med sin taktik. Dessutom har de de facto många fans på Facebook, och de många visningar på sin Youtube-kanal. Det är fakta vi inte kan komma ifrån. Om detta har sverigedemokraterna.de skrivit bra

Jag är rädd att många brister ut i tyckanden och antaganden utan substans för att man inte vill se att SD kan utgöra ett hot mot våra invanda föreställningar. Med anledning av det är det skönt att med lite statistik i ryggen. Hans Kullin gör sedan 2005 en årlig undersökning av bloggare och bloggläsare, och han ser en trend (dock inte statistiskt säkerställd):
Av svaren kan vi se att Sverigedemokraterna får stöd av 5,2% av respondenterna, alltså i stort sett samma nivå som i senaste opinionsmätningen från Skop: 5,0%. SD verkar alltså inte ha större stöd bland de som är aktiva i bloggosfären än bland allmänheten i stort
Vi som arbetar med sociala medier får inte bli så blinda av vårt pathos att göra rätt att vi inte ser hur SD systematiskt arbetar sig fram på nätet.

Tagged as: bloggar, brit stakston, digitala medier, sociala medier, Svd, valet 2010

{ 2 comments… read them below or add one }

Tobias Brandel May 12, 2010 at 11:50

…och Tobias Brandel har svarat att länken till artikeln försvann under några timmar i samband med att SvD:s valsajt lades upp, men finns åter sökbar ;)

http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-dominerar-sociala-medier_4616377.svd

admin May 16, 2010 at 17:50

Fixat :-)

Leave a Comment

Previous post:

Next post: