ulrikaingemarsdotter.se

Jul och Nyår har passerat, och almanackan visar redan mitten av januari. Under mellandagarna var jag bland annat i Helsingborg, och stegen styrde naturligtvis mot Koppi. Med mig hem köpte jag en påse fantastisk Finca Sin Limites (direct trade), och en påse Hama (eko) som var lite för syrlig för min smak – dock med reservationen att min bryggning inte gör kaffet helt rättvisa.

Bubblan heter en grupp på Facebook som jag är med i, och som till mångt och mycket består av experter på sociala medier (är i och för sig lite frågande till vad den “titeln” egentligen innebär, men det är en annan bloggpost). Att där vara kritisk till det nya medielandskapet är inte helt enkelt, och reaktionerna brukar inte låta vänta på sig. Dessa personer finns naturligtvis på Twitter, och i tidningen Journalisten använder PR-konsulten tillika nestorn i sammanhanget, Brit Stakston begrepp som sekt för att beskriva denna bubbla. Hon säger att man “skyddar varandra”. Och vad har då detta med kaffe att göra? Jo, på da Matteo-bloggen uttrycker Jesper Bood ungefär samma åsikt, men naturligtvis gällande den svenska kaffesfären.

Twitter som socialt medie är fortfarande mycket ungt, och vi vet fortfarande inte om det är ett navelskådande community som sitter och “high-5:ar” varandra [...] När ska vi släppa sargen och sluta låtsas vara experter på ett ämne och en produkt som är så oerhört ung och oerfaren i Sverige ännu, och börja dela med oss till varandra av våra brister och fel, istället för att blåsa upp oss som vingklippta påfåglar?

Det är sannerligen intressant hur vi människor tenderar att hamna i bubblor.

I höstas hittade jag sajten keepcup.com och blev, om inte såld, så i alla fall väldigt förtjust. Jag tycker att muggtermosar ser tämligen osexiga att dricka ur, inte heller är de snygga vilket jag tycker att KeepCup-muggarna är. Det är dessutom möjligt att designa dem efter egen smak och tycke. Några månader efter min “upptäckt” såg jag att de säljs på Drop Coffee med deras logga,  samt på Kaffemaskinen. Trots min förtjusning är jag lite osäker på när jag skulle använda muggen, för i ärlighetens namn har ju de flesta ställen to-go-muggar. Dock får jag nog skämmas för den tanken som ju inte är det minsta hållbar. Dear Coffee, I Love You (DCILY), lyfter däremot fram hållbarhetsaspekten när de bloggar om just KeepCup:

Coffee is a wonderful thing. But it takes a vast amount of resources to bring us our daily cup(s). The least we can do is try to minimize that impact. In an ideal world, everyone has the time to sit down with a ceramic mug and enjoy their coffee until it’s gone. However, in real life people have things to do and places to go—so they take their coffee with them. All of those cups add up (500 Billion per year) and they do a great job of ruining the drinking experience as well.

London 2011 tycks ha varit ett bra år för alla som vill dricka gott kaffe. En av föregångarna, enligt Timeout, är James Hoffmann på Square Mile Coffee, och nedan kan du lyssna på en intervju med honom där han bland annat önskar att den goda kaffekulturen ska nå ut bredare än den gör idag. Jag kan inte annat än att hålla med. För några veckor sedan upptäckte jag dessutom Hoffmanns blogg, Jimseven, som numera finns i mitt RSS-flöde.

Det accelererande intresset för kaffe tycks även ha nått Berlin enligt NY Times: “and the selection of specialty roasts offered in Berlin is more varied than ever”.

Nästa vecka ska jag göra ett studiebesök på rosteriet Stockholm Roast, men mer om det då.

{ 2 comments }